Projektrapport från Bangladesh
Vår Generalsekreterare Per Stenbeck åkte tillsammans med Josefin Carlring från Postkodstiftelsen ner till Bangladesh för att besöka vårt gemensamma projekt i distriktet Shariatpur. Nedan föjer Pers resedagbok samt en del bilder från resan.
Söndag den 25 april
Efter elva timmar i luften från Stockholm med mellanlandning i Doha landade jag i Dhaka, Bangladesh huvudstad på söndag morgon. Den fuktiga värmen slog emot mig som en vägg. På hotellet sammanträffade jag med min reskamrat Josefin Carlring från Postkodlotteriet. Efter frukost begav vi oss ut på stan för att ta oss till Grameen Banks huvudkontor. Grameen Banks grundare Muhammed Yunus fick Nobels fredspris i fjol och är nu en världskändis vars idé - mikrokrediter till den fattiga befolkningen - har blivit ett allt populärare verktyg i kampen mot fattigdomen. Det var intressant att få ta del av deras tänkande och att notera hur Nobelpriset (2006) vänt uppochned på pristagarens liv. Han har blivit en världspersonlighet med en hel organisation omkring sig som jobbar med hans engagemang.
På eftermiddagen vandrade vi till WaterAids närbelägna kontor och gick igenom veckans program med Khairul Islam, WaterAids platschef i Bangladesh och hans personal.
Måndag den 26 april
På morgonen bar det av söderut i kontorets Toyota Landcruiser i Dhakas hemska morgonrusningen. Staden har ca 15 miljoner invånare av vilka 5 miljoner bor i slumområden under eländiga förhållanden. Efter ett par timmars krypkörning i stadstrafiken kom vi ut på landsbygden där trafiken lättade men vägarna blev i gengäld allt sämre. Med tiden kom vi fram till en av Bangladesh största floder där vi körde ombord på en mycket sliten färja som tog oss och ett par bussar över till andra sidan. Efter ännu en timme på skakiga vägar kom vi fram till provinshuvudstaden Shariatpur där vi välkomnades av WaterAids lokala partner UST på deras kontor. De berättade för oss hur UST alltid arbetar med stark gräsrotsförankring för att säkerställa att utbyggnad av vatten och sanitet blir på bybornas villkor och att byn tar på sig ansvaret för underhåll och reparationer.
Shariatpur saknar restaurant. Middag åt vi med UST:s personal på platsen tillagad över öppen eld i kontorets lilla kök all medan regnet öste ner och våldsamma vindpustar blåste tjocka grenar från träden. Inom kort gick strömmen och kom inte tillbaka förrän dagen efter.
På kvällen tog vi in på Shariatpurs enda hotell utan västerländska bekvämligheter. Jag kröp in under moskitnätet och föll i sömn på en mycket hård madrass utan lakan.
Tisdagen den 27 april
Tidigt på morgonen bar det av i vår Landcruiser. Målet var en by vid namn Paler Char. Efter någon timme i bilen tog vägen slut vid en flodstrand. Vi bytte från bil till liten motorbåt som tog oss uppför floden. Sista biten till byn tillryggalade vi sittande bakpå motorcyklar som skumpade fram på gropiga stigar mellan torra fält och vajande palmer fram till byn.
Stora delar av distriktet Shariatpur läggs under vatten under två, tre månader varje höst. Så har det varit sedan urminnes tider. Men de senaste åren har dessa översvämningar förvärrats med allt högre vattenstånd under allt längre tid till följd av klimatförändringen.
Paler Char består av 74 hushåll med 430 invånare. Tills nyligen saknade många hushåll i byn både tillgång till rent vatten och en toalett att gå till vid behov. Nu kunde vi titta på nyinstallerade brunnar och latriner med höjdläge som hindrar dem att bli obrukbara vid översvämning som hittills. Byborna berättade att diaréer och andra magsjukdomar som resultat minskat betydligt.
Josefin provar nya toan.
Sedan åkte vi till en lokal marknad där ett tjugotal småbutiker sålde förnödenheter. Tidigare fanns inget vatten och ingen toalett för varken försäljare eller kunder. Nu kunde vi imponeras av en nybyggd gemensam byggnad för med både rent vatten och toaletter allt bekostat av WaterAid med medel vi mottagit från PostkodLotteriet.
Hela eftermiddagen gick åt för återresan till Shariatpur och det primitiva hotellet vars hårda säng kändes välkomnande efter en lång dag med starka upplevelser.
Onsdagen den 28 april
Efter en halv mil i bil, tre kilometer på motorcykel och en kilometer till fots kom vi fram till den lilla byn Bilashpur med 600 invånare i 100 hushåll. 90% av byn med omnejd läggs varje år under vatten. Tillgången till dricksvatten och toaletter är begränsad och de flesta latriner och brunnar blir obrukbara när vattnet stiger.
När vi närmar oss byn möts vi av de flesta invånarna som hjärtligt välkomnar oss till byn. Vi förevisas nya latriner och brunnar med förhöjda plattformar så att de står emot översvämningar. På "torget" mitt i byn slår vi oss ner och en grupp barn spelar upp en pjäs för oss om vikten av god hygien. Det är en rörande upplevelse att vara gäst i byn och se hur man trots stor fattigdom med beslutsamhet hjälpt till att råda bot på de problem som följer av brist på rent vatten och sanitet.
I byn Bilashpur har man gått man ur huse för att välkomna oss.
Hela eftermiddagen gick sedan åt att återvända till Dhaka med motorcykel,
båt, bil och färja.
Torsdagen den 29 april
Efter två dagar på landet var det nu dags för att besöka två slumområden i Dhakas utkanter. Allt fler landsbygdsbor flyttar varje år till Dhaka för att söka lyckan. Blott alltför ofta slutar flytten i misär i slummen. Vi besökte två närliggande slumområden där vi kunde konstatera att nya fina latriner uppförts. I slummen handlar det däremot inte om att borra brunnar. Lösningen är istället att se till att också slummen får tillgång till det kranvatten som Dhakas vattenverk tillhandahåller till dem som bor under ordnade förhållanden. WaterAid har hjälpt de boende i de båda slumområden vi besökte att få vatten framdraget mot låg avgift och vi kunde konstatera hur detta lyckats till glädje för alla boende i området.
Som avslutning på resan sammanträffade jag med SIDAs personal i Bangladesh för ett samtal om möjligt stöd av SIDA för WaterAids arbete i Bangladesh. Jag håller tummarna för ett positivt besked!
Fredagen den 30 april
Klockan 4 på Valborgsmässoaftons morgon bar det av hemåt igen efter en upplevelsefylld vecka i Bangladesh. Det blev alldeles tydligt för mig att vatten och sanitet är hörnstenar i arbetet för en bättre värld. Vatten ger liv!
"Alltid redo!" Fem små skådespelare undervisar om hygien.
Jag i samspråk kring nya pumpen.
Som ett tempel mitt i byn.
|
Glada ungar framför nya toan.
Till denna toa når ingen översvämning. Den är med flit byggd i en sluttning för att motstå översvämning.
Pumpen flyttas upp när vattnet stiger.
Under hösten 2009 erhöll WaterAid Sverige 1 miljon kronor från Postkodstiftelsen för just projekt i Bangladesh. Pengar som redan nu har nått till projektet.
» Till Postkodstiftelsen
|
